Håll koll på amygdalan och lyft din kommunikation
Visste du att amygdalan, ett litet område djupt inne i våra hjärnor, spelar en avgörande roll för om din marknadskommunikation blir succé eller platt fall? Spoons strateg Helena Kämpfe Fredén ger dig en inblick.
Publicerad
5 april 2024
Sedan AI kom in på scenen som den stora möjliggöraren borde vi idag kunna skapa mer effektiv kommunikation än någonsin. Men en färsk rapport från State of Business Communication pekar åt motsatt håll: dagens kommunikation är 12 % mindre effektiv jämfört med förra året. Och detta trots att vi tillbringar allt mer tid för att jobba fram kommunikationen. Ett hett tips för att skapa mer effektiv marknadskommunikation är att skaffa bättre koll på den mänskliga hjärnan.
Mycket data men ingen verkstad
Stämmer detta in på er? Ni har hur mycket data och insikter om kundresor som helst men det är svårt att göra något av det. Ditt företag kanske har en ny, snygg brand book som i detalj beskriver er tonalitet, vilka värdeord som ska genomsyra all kommunikation, komplett med drömmiga exempelbilder på människor som harmoniskt arbetar tillsammans.
Men av någon anledning strömmar det ingen energi ur brand book:en. Den ligger mest och dammar i ett avlägset hörn i ett avlägset företagsmoln. Din organisation må ha de bästa intentioner och förutsättningar att blåsa liv i varumärket, men av någon anledning är det svårt att skapa en röd tråd i kommunikationen.
Kunskap om människan fattas
Det är som att något fattas, den där gnistan eller insikten som får kampanjen eller inlägget på LinkedIn att lyfta och få egna vingar. Men vad är det som fattas?
I väldigt många fall är det människan som ska till. Eller rättare sagt kunskap om hur våra hjärnor fungerar. Varför är vi ofta så smarta och insatta, men ändå så impulsiva när det kommer till kritan? Varför fattar vi till synes ologiska beslut, fastän vi har all relevant bakgrundskunskap presenterad för oss?
Beteendevetenskap ger riktiga insikter
Insikter som grundar sig på data om vad människor gör, handlar eller beter sig kan vara bra att utgå ifrån. Men det är först när vi applicerar ett raster av beteendevetenskap som vi får riktiga insikter som vi kan använda i kommunikationen.
Sedan Richard Thaler och Daniel Kahneman fick varsitt Nobelpris (2017 respektive 2021) för forskning om hur våra hjärnor fungerar när vi fattar små och stora beslut, har psykologi blivit hett för oss kommunikatörer som jobbar strategiskt. Och för oss som ofta applicerar beteendevetenskapliga principer som nudging, social proof eller humoreffekten i våra strategiska arbete, är det tydligt att det fungerar. Nästan overkligt bra ibland.
Urgamla beteenden gäller än
Men hur fungerar det då? Jo, de beteenden som evolutionen en gång drev in i vårt DNA när vi var jägare och samlare gäller nämligen fortfarande. Fastän de kanske uppträder i annan form. Det vet alla spin-doctors som skräddarsyr algoritmer i sociala kanaler som svarar upp på våra urgamla beteenden. Och det vet smarta kommunikatörer som har läst sin beteendevetenskap och som vet att använda den rätt i kommunikationsstrategin, sida vid sida med företagets brand book, play book eller någon annan viktig bok.
Kanske borde varje marknadsavdelning värd namnet hyra in en psykolog som lotsar rätt i människans frontallob och amygdala. För det är djupt inne i dessa vindlingar, bland snabba synapser och signalsubstanser, som nyckeln till verkligt framgångsrik kommunikation ligger.
WORKSHOP. Vill du veta mer om insiktsdriven strategi som vilar på beteendevetenskapliga grunder? Hyr in mig på en workshop eller inspirationsdragning, så kan jag berätta mer om hur man arbetar mer insiktsdrivet och om hur rätt insikter kan hjälpa er i kommunikationsarbetet.